Avtal

Det är alltid bra att ha viktiga saker som händer dokumenterade och alla relationer med andra i skriftliga/digitala avtal. Det är klokt att tänka på det redan när du bara arbetar med din uppfinning och testar din idé. Men det är en absolut nödvändighet när du startat ett företag! Det kan gälla immateriella rättigheter, lokaler, anställda, beställningar som kunder gjort, beställningar som du gjort till leverantörer, med mera. Allt sådant bör dokumenteras. Hjälp får du av en revisor, advokat, banktjänsteman eller liknande.

Behöver ett avtal vara skriftligt?

Ett avtal behöver inte vara skriftligt för att vara giltigt. Normalt gäller enligt svensk rätt även sådant man kommer överens om muntligt. Men det finns undantag för till exempel överlåtelse av fastigheter eller testamente. Också vissa överlåtelser av EU-varumärke eller EU-formgivning måste vara skriftliga för att ha giltighet mot tredje man). Men det är självklart lättare att alltid ha en skriftlig överenskommelse, inte minst om man senare skulle bli osams eller om något oförutsett händer. Och ingår du avtal med utländska parter ska allt alltid vara i skriftlig form.

Det kan vara bra att veta att formellt består ett avtal av ”anbud” och ”accept”. Ett ”förslag” (anbud) är således inte bindande eller överenskommet utan ett positivt svar (accept). Där har det uppstått många missförstånd över tid: ”men jag sa ju…” Just därför är det viktigt att skaffa och spara skriftliga bekräftelser. Då behöver inte oenighet eller missförstånd uppkomma över vad som sagts, erbjudits eller lovats.

Avtal för verksamhet (företag)

Om du är helt ensam kanske du inte behöver ett avtal som bestämmer ägarförhållanden och vad som händer om förändringar sker i verksamheten. Men många idéer och verksamheter uppkommer i samarbete med kompisar. Saker och ting blir ofta annorlunda när man också ska vara professionella kompanjoner. Särskilt gäller det när man ska sköta en ekonomi och – förhoppningsvis – tjäna pengar ihop. Så fort du äger och dagligen driver ett företag tillsammans med en till eller flera andra personer krävs därför ett kompanjonavtal, också kallat delägaravtal, konsortialavtal eller om det gäller ett aktiebolag aktieägaravtal. Se därför till att reglera ert samarbete i ett sådant avtal, så blir det lättare att hantera eventuella framtida oenigheter. Många goda idéer, verksamheter och vänskapsband har gått förlorade när sådant inte är uppgjort på förhand. Avtal är således ett bra sätt att undvika senare tvister! Tänk också på att förutom ägarförhållanden måste kanske samarbetsavtal skrivas om själva produkten eller idén, särskilt om den ska skyddas immaterialrättsligt.

Kompanjonavtal

Det finns ingen standardmall för ett kompanjonavtal men är man flera som äger ett företag är två saker viktiga:

• Ta tid och diskutera noga med varandra vad som ska gälla i verksamheten. Vilka ömsesidiga förväntningar finns? Vilka förväntningar finns på företagets framtid? Vad är varje person bra respektive dålig på? Har ni olika önskemål eller förväntningar? Skriv gärna ned era slutsatser och spara som ett ”kontrakt” er emellan.
• Ställ samman ett formellt kompanjonavtal, skriv under och spara.

Det formella kompanjonavtalet ser olika ut från fall till fall beroende på situationen och förutsättningarna. Tänk också på att mycket bestäms i lagstiftningen, exempelvis aktiebolagslagen, samt i bolagsordningen. Då räcker det att gå dit. Men ett kompanjonavtal bör åtminstone innehålla följande:

• Vilka som ingår i avtalet?
• Hur ni gör med löner, förmåner och andra ersättningar?
• Hur ni gör om någon slutar och börjar hos konkurrerande verksamhet?
• Hur ni gör om någon vill skjuta till mer kapital?
• Hur ni gör om någon avlider, blir sjuk, flyttar eller liknande?
• Hur ni gör för att lösa tvister när de trots allt uppstår? (Skiljedom eller domstol, och i så fall vilken? Om det är parter från skilda länder bör också anges enligt vilket lands lag som tvisten ska bedömas i enlighet med.)

Vart vänder jag mig?

Eftersom samägande av idéer och företag och det dagliga samarbetet kanske är den känsligaste delen för att få till en framgångsrik verksamhet, är det väl värt att här ta hjälp en juridiskt kunnig person. Även om det kostar en slant, så brukar det vara en god investering. Otydliga förhållanden kan vara skillnaden mellan succé och fiasko. Det kan också finnas lagar och andra regler som påverkar din situation och dina möjligheter. Då krävs ofta expertkunskap för en korrekt hantering. Ett bra avtal ska helst reglera alla tänkbara situationer som kan uppkomma. Allt kanske man inte kan komma på i förväg, men genom att låta en erfaren jurist utforma avtalet undviks många framtida problem. Idealet är om du hittar någon med erfarenhet från just ditt område. Vägledning för att upprätta ett kompanjonavtal finner du annars hos Expowera, DokuMera, Drivhuset, Driftig.nu, Verksamt.se och Kompanjonavtal.

Hur gör jag med avtal i den dagliga verksamheten?

En verksamhet medför många små dagliga överenskommelser, som normalt inte regleras skriftligt. Det kan röra sig om snabba småuppdrag som du åtar dig per telefon eller mejl till överenskommelser om användning av en lokal, som kan kännas både onödigt och betungande att skriva ner. Men låt det bli en vana att se till att dokumentera också alla sådana ”småhändelser”, och se till att få bekräftelser på samtliga dina överenskommelser med andra.

Mycket sådant kan du på ett enkelt sätt skaffa dig skriftlig dokumentation på, utan att använda färdigskrivna mallar eller att konsultera en jurist. Har du exempelvis kommit överens med någon per telefon eller vid ett möte, så skicka ett mejl efteråt om det ni kommit överens om, och be den andra personen att bekräfta innehållet i ett svarsmejl. Det kan gälla sådant som tiden för uppdraget, ersättningar, ansvariga personer etcetera.

Immaterialrättsliga avtal

Sekretessavtal
Det finns många olika sorters avtal som kan bli aktuella om du har en idé som du vill förverkliga. Planerar du att skydda idén genom immaterialrätten kan det krävas att idén måste hållas hemlig.

Planerar du att söka patentskydd måste din uppfinning vara absolut ny när du vänder dig till patentmyndigheten, i Sverige PRV. Det betyder att du inte får ha avslöjat den för allmänheten före dagen för patentansökan. Avgörande är om någon har haft möjlighet att få reda på uppfinningen, inte om någon verkligen har tillägnat sig den. Det är naturligtvis omöjligt att hålla en uppfinning hemlig i praktiken, särskilt om du söker samarbeten, rådgivning eller finansiering.

Därför ska du alltid se till att ha med dig ett sekretessavtal som ska undertecknas av den som du visar upp uppfinningen eller avslöjar fakta för. Det finns de som har förlorat sitt patent därför att de har hållit ett föredrag eller startat en webbsida (trots att ingen faktiskt besökt sidan). Detsamma gäller om du vill hemlighålla din idé eller produkt innan du söker skydd, oavsett vilket sorts skydd du tänker dig. Det är annars svårt annars bevisa att det var just du som kom med idén. Men patent (och i viss mån design) är extra känsligt på grund av det stränga nyhetskravet.

Skydd för information

Den enklaste handling man kan upprätta för att försäkra sig om åtminstone ett moraliskt skydd mot idéstöld är ett skriftligt bevis på mottagen information. Det som mottagaren har kvitterat (skrivit under med sitt namn) är han/hon troligen återhållsam med att behandla på ett oärligt sätt. Men glöm inte att datera handlingen! Datum är mycket viktigt! Ännu bättre är att skriva ett fullständigt sekretessavtal. Här finns exempel på sekretessavtal. Och tillfoga gärna ett högt avtalsvite för det fall motparten skulle bryta sekretessen. Den delen av avtalet kanske du inte får igenom med en mäktig avtalspart. Men att du har tagit med vitet i ett avtalsförslag visar att du inte tänker finna dig i att bli bestulen och fungerar ändå som en varningsflagga.

Samarbetsavtal om en produkt eller idé

Om du samarbetar med någon om utvecklingen av en idé eller produkt måste ni skriva ett samarbetsavtal, om hur ni fördelar era andelar i idén eller produkten. Ytterligare en viktigt punkt inför ett eventuellt samarbete är att båda parter skriftligt definierar sina respektive bidrag och sådant som redan är allmänt känt. Det är enkelt att upprätta ett sådant avtal om det görs tidigt i samarbetet. Sedan blir det svårare att veta vem som gjort vad och hur kostnader/intäkter ska fördelas rättvist. Här finns ett exempel på avtal som reglerar andelsrätten till en uppfinning, men det kan också användas som en grund för exempelvis en design. Kom ihåg att detta bara är ett exempel, och många andra metoder kan föreskrivas. Observera att detta avtal endast reglerar äganderätten och inte innehåller beslut om hur en eventuell exploatering (tillverkning, marknadsföring, försäljning) ska genomföras. Om ni dessutom startar ett företag måste det avtalas separat (Se ovan).

Licensiering

Har du skaffat ett immaterialrättsligt skydd för din produkt, kan du använda det för att tjäna pengar. Du kan överlåta (sälja) rätten eller licensiera ut nyttjanderätten till idén. Genom en licens kan du låta någon annan exempelvis tillverka eller sälja din idé eller produkt. Genom licensavtal övergår nyttjanderätten, men inte äganderätten, till någon eller några andra.

I allmänhet är licensobjektet, det vill säga det som licensieras, immateriella tillgångar såsom patent, mönster och varumärke ofta i kombination med kunnande (know-how) som kan utgöras av till exempel tillverkningshemlighet, driftserfarenhet eller marknadsföringskunnande. Know-how kan vara skyddad, men den kan också vara utan egentligt rättsskydd. Men sådan know-how som hålls hemlig skyddas som företagshemlighet. Det är då själva omsorgen om hemlighållandet som är viktig. Skyddad know-how kan bestå av till exempel tillverkningsmetoder, kundlistor med mera. Och ett sådant skydd är inte oväsentligt, men hemlighållande är då en förutsättning för att kunna hävda skydd.

De viktigaste licensavtalsindelningarna är:

• Exklusiv licens
  Endast en licenstagare inom avtalat geografiskt område.
• Ensam licens
  Samma som exklusiv licens med det undantaget att licensgivaren förbehåller sig rätten att själv utnyttja licensobjekten på marknaden ifråga.
• Enkel licens
  Flera licenstagare har rätt att nyttja uppfinningen inom avtalat geografiskt område. Licensgivaren förbehåller sig också rätten att själv utnyttja licensobjektet.

Om licensavtal kan mycket sägas, men bland det viktigaste är: Underteckna aldrig ett licensavtal utan att en jurist har granskat det! Försök att själv upprätta förslag till avtal (tillsammans med en jurist) och presentera det för den tänkta köparen. Risken att du missar något väsentligt är då mindre än om du skriver på ett avtal som läggs framför dig. Det är svårast att se vad som borde stå men inte står i ett avtal. Glöm inte heller bort företagshemligheter och know-how som också är värda pengar!

En exklusiv licens måste innehålla betydligt hårdare krav på licenstagaren än en enkel eller ensam licens. Om du har överlåtit en exklusiv rätt och licenstagaren missköter sig, så är situationen inte så bra. Det kan vara svårt att snabbt ta sig ur ett sådant avtal. Någon form av minimiroyalty bör därför skrivas in i samband med den exklusiva licensen. Observera att minimiroyaltyn måste skrivas ut i krontal (indexuppräknat) eller basbelopp. Här finns ett exempel på en exklusiv licens.

Det kan inte helt bortses ifrån att vissa samarbetsavtal kan vara konkurrensbegränsande och därmed förbjudna enligt konkurrensrätten. Särskilt exklusiva licenser är föremål för konkurrensmyndighetens övervakning. Det är också förbjudet för företag som är konkurrenter att komma överens om till exempel priser, rabatter eller leveransvillkor. Konkurrenter får inte heller genom överenskommelser dela upp marknaden mellan sig. Läs mer om konkurrensrätten hos Konkurrensverket.

Avtalsmallar

Kompanjonavtal (Expowera, DokuMera, Drivhuset, Driftig.nu, Verksamt.se och Kompanjonavtal.)
Mottagande av teknisk information
Sekretessavtal
Exklusiv licens (Exklusiv licens)