Innehåll
- Vilket skydd passar för min idé?
- Hur vet jag om idén redan finns på marknaden?
- Kostnader
- Dokumentation
- Tvister
- Vart vänder jag mig?
Vilket skydd passar för min idé?
Om du har en idé är det många olika frågor som måste hanteras, ofta samtidigt. Exempelvis måste du ta reda på om det finns ett behov av din produkt, kostnader för att tillverka och marknadsföra. Som du ser i filmerna finns det inte heller en rak väg att gå, utan varje person har använt sig av olika lösningar. Men en viktig fråga att ta ställning till är om du ska skydda din produkt genom immaterialrätten.
I immaterialrättens område ingår ett antal olika rättsliga skydd: patent, designskydd, känneteckenskydd (varumärke och firma), upphovsrätt med flera. Varje skydd är unikt och har egna kriterier som måste uppfyllas. Det du får är en ensamrätt till din idé eller produkt, som medför att du kan hindra andra från att använda den.
Det är viktigt att tänka igenom och jämföra de olika typerna av skydd. En enkel uppräkning visar att:
- Patent: Ger skydd för en teknisk idé, som kan vara en produkt, en metod eller en användning (av en produkt eller metod)
- Designskydd: Ger skydd för en produkt eller produktdels utseende
- Varumärke: Ger skydd för symbolen för ett företags produkter eller tjänster
- Firma: Ger skydd för ett företags namn
- Upphovsrätt: Ger skydd för ett konstnärligt eller litterärt verk
Patent måste registreras. Designskydd, varumärkesskydd och firmaskydd kan och bör registreras. Registrering innebär att du ska lämna in en ansökan om att få din idé eller produkt skyddad. I Sverige är det PRV som registrerar design, patent och varumärken och Bolagsverket som registrerar firma. Upphovsrätt uppkommer vid skapandet av ett verk och du behöver således inte göra något för att få din rätt. Det finns också ett oregistrerat designskydd, som uppkommer när du visar upp din produkt för allmänheten.
Ofta kan en produkt skyddas av flera immaterialrätter samtidigt. Det ska du dra nytta av. Ett produkts utformning kan till exempel skyddas av såväl designskydd som upphovsrätt och även ett varumärke kan bestå av en varas utseende och ge skydd för den. Har produkten dessutom en teknisk funktion kan den skyddas av patent. Du kanske kommer fram till att det inte behövs något immaterialrättsligt skydd alls. Men fundera igenom det på förhand, eftersom möjligheten till immaterialrättsligt skydd kan gå förlorad genom att det ställs krav på att exempelvis ett patent ska vara nytt. Men har patentmöjligheten gått förlorad är det ingen katastrof. Många produkter har blivit framgångsrika utan immaterialrättsligt skydd.
Även idéer som kan tyckas enkla eller små kan ofta vara framgångsrika. De kan också ofta skyddas av immaterialrätt. För skydd enligt immaterialrätten krävs i och för sig att det som ska skyddas har någon slags kvalitet som skiljer idén eller produkten från det som redan finns.
Vill du skydda din investering mot konkurrenter?
För att skydda din idé på marknaden är det viktigt med ett genomtänkt skydd, gärna en kombination av rättigheter. Ett immaterialrättsligt skydd ger dig en fördel mot eventuella konkurrenter, eftersom det visar att du mutat in en ensamrätt på marknaden. Det kan fungera avskräckande.
Vill du använda skyddet till att lättare sälja din idé till ett företag eller finansiär?
Genom registrering får skyddet formen av en förmögenhetstillgång – något du kan sälja eller licensiera för att tjäna pengar. Om du ska licensiera ut din idé är ett immaterialrättsligt skydd ofta en förutsättning för att en affär ska genomföras. Läs mer om licensiering här. Du är också i en bättre förhandlingsposition om du har ett (registrerat) skydd att visa upp. Men glöm inte att värdet på din tillgång är beroende av hur väl du förvaltar den!
Att skydda sin uppfinning
En guide för enskilda uppfinnare har tagits fram av några medlemmar i Göteborgs Uppfinnareförening. Guiden är skriven för att ge vägledning kring val av skydd, vad dessa kostar och hur man strategiskt kan tänka inför val av IP-skydd. Guiden är på 52 sidor i storlek A4.
Kan beställas på info@guf.se till ett pris av 100 kr/st inklusive frakt.
Hur vet jag om idén redan finns på marknaden?
Om du har en idé är det bra att först ta reda på om någon annan redan tillverkar och säljer en liknande eller likadan produkt eller tjänst på marknaden. Det finns olika sätt att ta reda på det. Immaterialrättsligt skyddade idéer och produkter kan sökas i de register över patent, design, varumärken eller firma som finns. Det går att söka på webben eller så kan PRV:s personal hjälpa dig. Det kan kosta pengar att låta PRV eller någon annan göra en mer fullständig sökning. Eftersom upphovsrätt inte kräver vare sig granskning eller registrering så är det svårare att ta reda på om något liknande upphovsrättsligt skyddat verk finns på marknaden. Du kan ta reda på var liknande saker säljs eller vem som tillverkar liknande produkter. Var försiktig så du inte avslöjar din idé.
Till toppen
Kostnader
En viktig del i din skyddsstrategi är kostnaderna. Tänk på att inte bara beräkna kostnaderna för att skaffa skydd. Lika viktigt är att räkna med eventuella kostnader för att upprätthålla skyddet. Registrerade rätter innebär att du ska betala årsavgifter, annars blir du av med skyddet. Du måste kanske också lägga pengar på att bevaka din rätt, särskilt om du har designskydd eller varumärkesskydd.
När du har en idé kommer du att hamna i konkurrens med andra företag. Det är mycket viktigt att din strategi även omfattar hur och om du ska kunna försvara din rätt mot konkurrenter, och hur du ska agera om en konkurrent startar en domstolsprocess. Det som avgör är framför allt dina ekonomiska resurser och din konkurrents ekonomiska resurser. Sådana överväganden kan omfatta: Ska jag lägga mig eller ska jag slåss? Ska jag försöka bli uppköpt? Ska jag slåss till sista blodsdroppen, det vill säga så länge pengarna räcker? Om det blir tvist med någon konkurrent måste du kanske anlita en advokat eller patentombud, och de kostar pengar. Det sista är naturligtvis svårare att beräkna men du måste ändå vara medveten om att det kan hända.
Till toppen
Dokumentation
Ett gott råd är att dokumentera allt som har med din idé att göra. Spara all kommunikation med företag och andra som du kontaktar, genom att skriva ut e-post och spara anteckningar. Gör kopior på dina ansökningar om skydd. Varje gång du kommer överens med någon om något så skriv ett avtal. Om det är svårt så försök att skriva bekräftelse på överenskommelsen, och skicka den gärna till den andra personen så att era uppfattningar stämmer. Det allra bästa är att skriva riktiga avtal.
Till toppen
Tvister
Har du en bra idé kommer andra företag att konkurrera med dig. De kan agera på olika sätt.
Konkurrenter kan börja använda din idé eller produkt och marknadsföra och sälja den.
Den som använder en skyddad idé eller produkt sägs då göra intrång i det immaterialrättsliga skyddet. Du måste själv agera för att stoppa dem. Du kan kontakta dem och påtala att de gör intrång genom att skriva ett varningsbrev. Om den som gör intrång inte följer din uppmaning att upphöra med intrånget måste du starta en domstolsprocess om intrång i din rätt. I första hand för att få stopp på intrånget, och i andra hand för att försöka få ersättning för den skada som drabbat dig. Domstolen kan förbjuda den som gör intrånget att fortsätta. Domstolen kan också döma ut skadestånd till dig. Det är straffbart att göra intrång i en immaterialrätt, och den som gör det kan även dömas till böter eller fängelse.
Konkurrenter kan försöka upphäva ditt immaterialrättsliga skydd.
Vem som helst får exempelvis invända mot patent, design, eller varumärke under en viss tid efter att skyddet meddelats. PRV kan bestämma att upphäva skyddet trots att de redan beviljat det, exempelvis om det kommer fram nya uppgifter. PRV:s beslut kan sedan överklagas till Patentbesvärsrätten . I sista hand kan Patentbesvärsrättens beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, men det är mycket ovanligt. Denna process, invändning och eventuella beslut av Patentbesvärsrätten, kallas den administrativa processen. Om ingen invänder, eller om det sker en invändning men du vinner den processen, har du ett skydd. Men under hela skyddets livslängd, kan en konkurrent fortfarande försöka upphäva din immaterialrätt genom att starta en domstolsprocess om ogiltighet. I så fall måste du också delta i en domstolsprocess, som i värsta fall kan sluta med att domstolen ogiltigförklarar din immaterialrätt. Skillnaden är att då väcks talan i andra domstolar, som kallas för allmänna domstolar. I Sverige är det alltid en tingsrätt som avgör tvisten i första instans. Men tingsrättens beslut kan överklagas till en hovrätt och eventuellt också till Högsta domstolen, men det är mycket ovanligt. När en process tas om finns det alltid risk att den senare domstolen kan komma till ett annat beslut än den första. Det innebär en fördubbling av tid och kostnader.
Viktigt att tänka på med domstolsprocesser!
Domstolsprocesser tar lång tid och är dyra. Du måste ha ett juridiskt ombud som för din talan i rätten. Det kostar pengar, ibland mycket pengar beroende på hur komplicerad tvisten är. Även om det är du som inleder processen därför att din immaterialrätt har blivit utnyttjad och angripen av någon annan, är det osäkert hur domstolen till slut kommer att döma. Och även om du har starka bevis för att det har gjorts intrång i din rätt, så har motparten rätt att komma med sina argument. Det finns alltid en risk att inte bara att förlora rättegången, och behöva betala höga rättegångskostnader, utan även att förlora immaterialrätten.
En viktig fråga är om du klarar av att hålla dig kvar på marknaden under den tiden som domstolsprocessen fortgår. En ekonomiskt stark aktör kan ha som strategi att förlänga domstolsprocessen med alla medel. I värsta fall finns konkurrentens produkter kvar på marknaden under den tiden. Det kan ta flera år, och under tiden kanske konkurrenten finns kvar där med din produkt eller idé.
Skulle du vinna en domstolsprocess, kommer du inte att få full ersättning för den tid och de kostnader du lagt ned. Det är svårt att beräkna ersättning på ett sätt som känns rättvist för alla.
Till toppen
Vart vänder jag mig?
Ofta behöver man prata med någon som kan ge råd om hur man ska fortsätta. De experter som finns kostar pengar. Men det kan vara klokt att lägga en summa på ett första möte. Förteckning över patentbyråer som är specialiserade på immaterialrätt finns hos SPOF, SEPAF eller Patentombudsnämnden. Förteckning och söksystem för advokatbyråer finns hos Advokatsamfundet. Försök läsa in dig in förväg på området (om skydden, om dina konkurrenter, om din produkt) så får du ut mer av mötet. Mer information finns även hos PRV, Svenska Uppfinnareföreningen, ALMI, verksamt.se eller hos andra innovationsaktörer.
Ett annat sätt är att utnyttja ditt personliga nätverk så långt som möjligt. Kanske finns det någon du känner som i sin tur känner någon annan som kan ge råd eller hänvisa vidare? Var inte rädd för att fråga runt. Men kom ihåg att om din idé måste hållas hemlig, exempelvis om du planerar att söka patent, så ta alltid med ett sekretessavtal till de personer du pratar med. Annars riskerar du att gå miste om skyddet.
Många av ansökningarna om skydd kan du göra själv, till exempel design eller firma. Patent kräver oftast särskild kunskap om utformningen av själva ansökan, och du bör därför anlita ett patentombud. Annars riskerar du att få ett skydd som inte fungerar i praktiken.
Till toppen
