På InnovationOnline beskriver vi grunderna i innovationsprocessen. Har du inte hittat svaren på dina frågor har vi en expertpanel som kan hjälpa till. I panelen sitter experter med lång och djup kompetens om innovationsprocessen. De har egen erfarenhet och hög kunskap inom sina ämnesområden. Ställ din fråga i formuläret här.
Juridik (1)
Vi är 2 st som gjort en uppfinning.Vi har beviljats patent och har designskyddat uppfinningen.Ej haft tid och/eller möjlighet att jobba vidare.Nu vill vi starta bolag och marknadsföra vår ide’. Har vi då rätt att göra avdrag för de kostnader vi haft för Patentansökan, Patent, Designskydd osv? Gäller t.ex moms vi betalat. Vissa av dessa kostnader är längre tillbaka i tiden än tolv månader.
När ni funderar på att starta ett bolag så bör ni också fundera över vilken typ av bolag. Exvis handelsbolag eller aktiebolag. Handelsbolaget kräver inget aktiekapital tex.
Beträffande upparbetade kostnader så gäller 12 månadsregeln. Dvs från det datum bolaget är registrerat och momsregistrerat så kan kostnader 12 månader bakåt hänföras till bolaget och moms kan redovisas. Kostnader längre tillbaka än 12 månader faller således utanför.
Kapital (2)
Jag har under några år försökt att hitta kontakter för kommersialisering av min uppfinning men jag har inte lyckats med det. Jag har läst er hemsida och i praktisk fall ser jag mig stängd för att gå vidare trots alla möjliga kontakter och råd jag har fått. Jag skulle vilja uppskatta hjälp av er för att kunna komma ur från detta komplicerad läge!
Det finns många vägar att få hjälp med kommersialisering av en produkt eller tjänst.
En bra början, om du inte redan gjort det, är att skriva en kort affärsplan före du tar kontakt med någon ang. kommersialisering. På så sätt blir det mycket tydligare vilken sorts hjälp du behöver. En kort affärsplan kan t.ex. vara i formatet ”business model canvas”, mallar finns på internet. Kommersialiseringshjälp finns bl.a hos Almi, Connect, Vinnova, VentureCup.
Lycka till med lanseringen!
Hej! Jag funderar på att licensiera ut min produkt och undrar hur jag hittar företag som skulle vilja tillverka och sälja den mot royalty? Jag har ett designskydd på prv för produkten.
- Försök bestämma vilken typ av bransch eller företag som skulle kunna tjäna mest pengar på att
bli licenstagare. - Företag i branschen kan man hitta genom att:
– googla (sökord är då produkt eller användningsområde),
– leta tillverkare på varuhus eller stormarknader med ett sortiment där produkten passar in,
– mässor har jag ibland själv sökt efter lämpliga licenstagare, ALMI på orten där du bor kan ha lämpliga företag i sitt register,
– Kompass företagskatalog innehåller uppgifter om de flesta företag sorterat bland annat i branscher (finns på nätet ”Kompass företagskatalog”). - När man funnit några företag som verkar lämpliga kontaktar man dem. Det gör man genom att tillskriva dem
(föredrar jag själv eftersom man då på ett genomtänkt sätt kan presentera produkten) eller ringa och
erbjuda dem rättigheterna till produkten med målet att få komma på besök för en personlig presentation. För att
tjäna tid ska man arbeta med flera företag samtidigt.
Marknad (4)
Hur mycket kan man begära i royalty?
Hur mycket man kan begära i royalty varierar från produkt till produkt. För de allra flesta varor brukar royaltyn ligga kring 4-6 %. För bulkvaror (typ pappersmassa) kan royaltyn ligga på 1,5-2 %. För programvaror så mycket som 40-60%. Allt räknat på varans försäljningsvärde i fabriksledet. En generell beräkningsmodell är att uppfinnaren begär 1/3 av nettovinsten före skatt. Man gör en produktkalkyl och räknar med att vinstmarginalen är minst 20 % (= vinsten i förhållande till försäljningspriset), dvs. 20 kr om försäljningspriset är 100 kr. 1/3 av vinsten blir 6-7 %. Resonemanget bygger på att det krävs tre ”ingredienser” för ett utveckla en ny produkt: en idé, utvecklingskunskap och kapital. Företaget som utvecklar produkten har vanligtvis två av dessa och uppfinnaren en, dvs. idén. Fördelningen 1/3 och 2/3 ger sig självt.
Jag funderar på hur jag ska tänka när jag ska skapa ett namn till min uppfinning? Uppfinningen kommer att bli en fysisk produkt.
Om du har ett företag så bör du först bestämma om det är viktigt att produktnamnet är kopplat till ditt företagsnamn, eller om det är själva produkten som ska stå för kännedomen hos de målgrupper du har tänkt att vända dig till. Det beslutet kan vara lättare att ta om du redan nu vet att du ska ta fram fler produkter och om det är viktigt att man förstår vem som ligger bakom produkterna, d v s att det ökar känslan av god kvalitet för att du själv redan är känd för att ta fram produkter bra kvalitet.
Vänd dig gärna till en reklambyrå eller en varumärkesspecialist som hjälper företag att ta fram nya namn. Det kostar en del men är ofta värt varenda krona på lite sikt.
Min fråga gäller hur man ska tänka angående licenser. Är det svårt att få hela sitt företag uppköpt av en större aktör om man har givit licenser till ett annat företag innan? Vi har en plattformsteknik som kan användas inom ett flertal stora marknadssegment. Vi är i behov av att komma ut på marknaden då vi måste ha in kapital och då är det licenser som vi ser som en möjlighet. Vi är inte intresserade av riskkapital, vi anser att bästa vägen ut på marknaden är att vara kundfinansierad.
Nej, ett antal licenser begränsar inte möjligheterna att sälja hela företaget.
Köparen tar över den juridiska enheten och därmed alla licenser.
Det är naturligtvis inte bra om licenserna avtalats med konkurrenter eller
möjliga konkurrenter till någon av de tilltänkta köparna av bolaget. Något att
alltså fundera över i samband med val av tänkbara eller faktiska licenstagare.
Likaså att man tänker igenom konsekvenserna av att ge exklusiva licenser.
De kan vara bra om man får avtal med större företag men kanske mindre bra
om licenserna ingås med alltför små bolag. Exklusiviteten begränsar ju den
marknadsandel bolaget kan få och låser det köpande företagets möjligheter
att expandera.
Ytterligare en fråga i sammanhanget är den geografiska omfattningen av
licenserna. Är de geografisk begränsade eller globala, för att ta ytterligheterna?
Hej jag har en ide som är unik i norden men inte i världen undrar om man ändå kan få patent på det eller hur man ska gå till väga för att få patentet
För det första bör du fundera över om du behöver ett patent vilket kan bero på hur du tänker exploatera produkten. Vid eventuell licensiering kan sekretessavtal vara ett alternativ – men det är svårt att svara på utan att veta vad det rör sig om.
Om du kan söka patent?
Du kan börja med att göra en nyhetsgranskning och se om hinder finns – dvs om idén/produkten redan är patentskyddad. Du kan eventuellt själv gå in i patentdatabaser och se om och hur idén är skyddad.
Men – det första du bör göra är att du går in på PRVs hemsida www.prv.se så får du information, tips och idéer om hur du kan gå vidare.
Skydd (2)
Jag har börjat jobba med en uppfinning. En rådgivare sa att den måste nyhetsgranskas. Varför det, jag vet ju att den inte finns?
Att göra en nyhetsgranskning är helt nödvändigt. Att uppfinningen inte finns är svårt att veta. En uppfinning kan exempelvis vara patenterad och i så fall kan den hittas i patentdatabaserna. Men den kan också vara beskriven i en tidskrift, på webben eller på annat sätt och då är det inte möjligt att få ett patent om det är det man vill ha framöver. Men för övrigt är det mycket viktigt att veta att man inte gör intrång i andras rättigheter man vill ha så kallad ”freedom to operate”.
Jag håller på med att utveckla en helt ny produkt som har ett speciellt utseende/form. Kan jag skydda denna med patent eller går det att göra på något annat sätt?
Du skriver att det är en helt ny produkt. Jag antar att du har säkerställt detta, läs annars det svar som finns tidigare i detta frågeavsnitt hur du ska gå tillväga. Det finns en speciell Designdatabas som du kan använda dig av för att se andras registrerade skydd. Du hittar den på prv.se. Eftersom du säger att det är ett nytt utseende/form så är det oftast bäst att söka ett Designskydd som ofta också kallas mönsterskydd. Med ett Designskydd hindrar man andra från att utnyttja just denna design och du får en konkurrensfördel när du ska marknadsintroducera produkten. Ett Designskydd har du i 25 år.
Vår expertpanel

Staffan Bjurulf
Utredare och näringslivsexpert på Sveriges Ingenjörer med erfarenhet av att starta, driva och utveckla företag i samverkan med andra, bland annat forskarsfären.

Helène Robson
Chefsjurist på Sveriges Ingenjörer med erfarenhet av immaterialrätt och arbetsrätt och hur de förhåller sig med varandra samt med en erfarenhet av att driva frågor framförallt om arbetstagares rätt till ersättning för uppfinningar.

Vilhelm Welin
Vilhelm Welin och Innovative Marketing AB har lång praktisk erfarenhet av licensiering av idéer. Bland annat om licensieringsprocessen olika delar – hur man förbereder sig, kontaktar lämpliga licenstagare, förhandlar fram avtal, hur man beräknar royalty, hur avtalsutformningen kan se ut och så vidare.

Ola Bergfeldt
IAMIP Sverige AB. 30 års erfarenhet av att bygga upp och hantera koncept och varumärken för företag och organisationer. Specialiststöd till företag avseende positionering och definiering av affärsnyttan i verksamheter, produkter och tjänster. Hanterar företagens affärsaspekter inom immateriella tillgångar och rättigheter och ser till att de blir till marknadsfördelar. Jobbar med rådgivning till innovatörer och entreprenörer.

Magnus Tonell
Advokat och delägare på ADN Law med immaterialrätt, företagshemligheter och marknadsrätt som huvudsakliga rättsområden. Föreläser regelbundet och har bland annat publicerats i tidskrifterna NIR, Skattenytt, Brandnews och PatentEye. Även författare till boken Sekretessavtal och det rättsliga skyddet för företagshemligheter.

Lena Nyström
Ordförande i Göteborgs Uppfinnareförening. Lena har en biomedicinsk bakgrund med stor kunskap inom det farmakologiska forskningsområdet. Lång erfarenhet av innovation och entreprenörskap. Har deltagit i uppbyggande och drivande av Innovation och Entreprenörskap vid Göteborgs universitet. Styrelseledamot i Flocazur AB, startup bolag inom miljöteknik. Startat nätverk för kvinnliga uppfinnare i Västra Götalands Regionen. Drivit ett flertal utbildningar för kvinnliga uppfinnare. Coach och mentor för ett flertal innovatörer. Uppfinnare. Mentorstipendiat 2006, Agne Johanssons Minnesfond.

Eva Swede
Fri och Stark AB. Stödjer dig som vill utveckla och genomföra lönsamma idéer. Arbetar med strategier, struktur och prioritering av olika steg i innovations- och affärsprocessen. Hjälper dig att utveckla ditt ledarskap och dina dialoger för att du ska stärka ditt personliga varumärke och nå ut med din idé. Rådgivare, föreläsare och utbildare inom entreprenörskap, innovationsutveckling och ledarskap – Med Glädjefylld Vilja!

Kjell Jegefors
Jurist, Vd med erfarenhet från mindre företag och organisationer, erfarenhet som styrelseledamot/ordförande i mindre utvecklingsföretag, riskkapitalbolag (TUAB) och Aktietorget. Affärsutveckling, förhandlingar, avtalsjuridik och immaterialrätt.

Thomas Nieburg
Thomas är civilingenjör inom elektroteknik från KTH, och har en master utbildning i IT från San Diego State University. Thomas har en gedigen erfarenhet inom, marknadsföring, försäljning, affärsutveckling, och projektledning. Han har startat och drivit flera företag i USA och Kanada främst inom IT och telekom. Dessutom har han haft ett flertal roller hos internationella storföretag. Sedan 2009 är Thomas fokus att vidareutveckla ägarledda teknikföretag inom internationell affärsutveckling i sin roll som managementkonsult. Han är också engagerad som mentor i Venture Cup, Almi, Företagarna med flera.

Robert Nilsen
Robert Nilsen har jobbat med utbildning och rådgivning för uppfinnare och innovatörer i mer än 20 år. Han har ett förflutet både som uppfinnare och innovatör samt innovationsrådgivare på ALMI i Göteborg och dessförinnan så kallad SUF-rådgivare. År 1999 blev Robert utbildningsledare för innovationsutbildningen vid Idéum® och 2008 utbildningschef. Förutom uppdraget i skolledningen för idéum® är han också en av föreläsarna på utbildningen, som från och med hösten 2015 är en yrkeshögskoleutbildning. År 2005 var Robert en av de första i Sverige som fick Mentorpriset tillsammans med fem andra. Robert är även författare av Innovatörsguiden som getts ut av ALMI.

Olof Hansson
Innovatör och konsult inom innovationsprocesser med fokus på affärsutveckling och immaterialrättsstrategi. Olof har erfarenhet både från att arbeta med egna projekt (exempelvis Whitelines) liksom rådgivande i andras projekt, tidigare som innovationsrådgivare på Innovation Stockholm, ALMI, och senare som processledare i Innovation Plant. Som uppfinnare och innovatör drivs Olof av utmaningen att göra lösningen ”ännu enklare” och förståelig för en målgrupp med den lönsamma affären som det självklara målet för projektet.

Anders Hallgren
Handläggare egenföretagarfrågor, Sveriges Ingenjörer. Verksamhetsutvecklare, förmåner och service till egenföretagare.

Olof Hillborg
Innovationschef inom Stockholms läns landsting med 10 års erfarenhet av uppfinningar i sjukvården, landstingsjuridik, upphandling, medicinsk teknik och en hel del annat! Ingår också i styrelsen för Innovationsledarna i Stockholm.