Expertpanel

Hur mycket man kan begära i royalty varierar från produkt till produkt. För de allra flesta varor brukar royaltyn ligga kring 4-6 %. För bulkvaror (typ pappersmassa) kan royaltyn ligga på 1,5-2 %. För programvaror så mycket som 40-60%. Allt räknat på varans försäljningsvärde i fabriksledet. En generell beräkningsmodell är att uppfinnaren begär 1/3 av nettovinsten före skatt. Man gör en produktkalkyl och räknar med att vinstmarginalen är minst 20 % (= vinsten i förhållande till försäljningspriset), dvs. 20 kr om försäljningspriset är 100 kr. 1/3 av vinsten blir 6-7 %. Resonemanget bygger på att det krävs tre ”ingredienser” för ett utveckla en ny produkt: en idé, utvecklingskunskap och kapital. Företaget som utvecklar produkten har vanligtvis två av dessa och uppfinnaren en, dvs. idén. Fördelningen 1/3 och 2/3 ger sig självt.

Om du har ett företag så bör du först bestämma om det är viktigt att produktnamnet är kopplat till ditt företagsnamn, eller om det är själva produkten som ska stå för kännedomen hos de målgrupper du har tänkt att vända dig till. Det beslutet kan vara lättare att ta om du redan nu vet att du ska ta fram fler produkter och om det är viktigt att man förstår vem som ligger bakom produkterna, d v s att det ökar känslan av god kvalitet för att du själv redan är känd för att ta fram produkter bra kvalitet.

Vänd dig gärna till en reklambyrå eller en varumärkesspecialist som hjälper företag att ta fram nya namn. Det kostar en del men är ofta värt varenda krona på lite sikt.

Nej, ett antal licenser begränsar inte möjligheterna att sälja hela företaget.
Köparen tar över den juridiska enheten och därmed alla licenser.
Det är naturligtvis inte bra om licenserna avtalats med konkurrenter eller
möjliga konkurrenter till någon av de tilltänkta köparna av bolaget. Något att
alltså fundera över i samband med val av tänkbara eller faktiska licenstagare.
Likaså att man tänker igenom konsekvenserna av att ge exklusiva licenser.
De kan vara bra om man får avtal med större företag men kanske mindre bra
om licenserna ingås med alltför små bolag. Exklusiviteten begränsar ju den
marknadsandel bolaget kan få och låser det köpande företagets möjligheter
att expandera.
Ytterligare en fråga i sammanhanget är den geografiska omfattningen av
licenserna. Är de geografisk begränsade eller globala, för att ta ytterligheterna?

För det första bör du fundera över om du behöver ett patent vilket kan bero på hur du tänker exploatera produkten. Vid eventuell licensiering kan sekretessavtal vara ett alternativ – men det är svårt att svara på utan att veta vad det rör sig om.

Om du kan söka patent?

Du kan börja med att göra en nyhetsgranskning och se om hinder finns – dvs om idén/produkten redan är patentskyddad. Du kan eventuellt själv gå in i patentdatabaser och se om och hur idén är skyddad.

Men – det första du bör göra är att du går in på PRVs hemsida  www.prv.se så får du information, tips och idéer om hur du kan gå vidare.

Du skriver att det är en helt ny produkt. Jag antar att du har säkerställt detta, läs annars det svar som finns tidigare i detta frågeavsnitt hur du ska gå tillväga. Det finns en speciell Designdatabas som du kan använda dig av för att se andras registrerade skydd. Du hittar den på prv.se. Eftersom du säger att det är ett nytt utseende/form så är det oftast bäst att söka ett Designskydd som ofta också kallas mönsterskydd. Med ett Designskydd hindrar man andra från att utnyttja just denna design och du får en konkurrensfördel när du ska marknadsintroducera produkten. Ett Designskydd har du i 25 år.

Att göra en nyhetsgranskning är helt nödvändigt. Att uppfinningen inte finns är svårt att veta. En uppfinning kan exempelvis vara patenterad och i så fall kan den hittas i patentdatabaserna. Men den kan också vara beskriven i en tidskrift, på webben eller på annat sätt och då är det inte möjligt att få ett patent om det är det man vill ha framöver. Men för övrigt är det mycket viktigt att veta att man inte gör intrång i andras rättigheter man vill ha så kallad ”freedom to operate”.