Detta är en modell att använda för värdering av ett teknikbolag. Det finns andra.
- Man tar fram en försäljnings- och vinstprognos för ett antal år framåt i tiden. Säg 5 år.
- Nuvärdet(es), det vill säga efter skatt på vinsten år 5 beräknas enligt formeln: vinst(er) år 5/(1+i)5 där i = riskräntan investerarna förväntas kräva. Denna kan variera mellan 25 och 50 %. Den generella formeln om man gör en prognos för färre eller fler år är: Vinst(er) år n/(1+i)n
- Vinsten per aktie beräknas som: Nuvärde(es)/antal aktier. Har man startat ett 50 000 kr aktiebolag med 100 aktier värda vardera 500 kr, så är antalet i det fallet 100.
- Värdet per aktie beräknas som: vinsten per aktie x PE-talet.
”PE” betyder price/earning. För nya obeprövade bolag finns inget PE-tal. För att finna ett relevant sådant får man gå till börssidorna och ”låna” från jämförbara företag där. - Bolagets beräknade värde är: Värdet per aktier x antal aktier.
Exempel
Prognos, år | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Försäljning MSEK | 0 | 0 | 1 | 5 | 10 |
Vinst(es) MSEK | 0 | 0 | 0 | 0,5 | 1,0 |
Med en riskränta på 25 % blir nuvärde(es) beräknat på år 5: 1 000 000/(1+0,25)5 = 327 787 kronor
Vinst per aktie (om antalet aktier i bolaget är 100): 3 278 kronor
Om man väljer ett PE-tal på 10 blir värdet per aktie: 3 278 x 10 = 32 780 kronor
och värdet på hela bolaget: 100 aktier x 32 780 = drygt 3 MSEK.
Emission av aktier
Utgångsläget i exemplet är ett aktiebolag, som ger ut nya aktier till intresserade riskfinansiärer.
Hur räknar man då ut hur många aktier man måste ge ut och vad de skall kosta? Ganska uppenbara frågor om man skall emittera nya aktier. Så här går det enkelt uttryckt till:
- Grunden för emissionen är en finansieringsbudget, som anger hur mycket kapital som behövs. Låt oss anta att hela kapitalbehovet täcks av det befintliga aktiekapitalet och från nyemission av aktier.
- Låt oss vidare anta att ett bolag bildats med ett aktiekapital på 100 000 kronor bestående av 1 000 stycken aktier à 100 kronor per aktie. Låt oss vidare anta att alla aktierna skall ha en röst vardera.
- Om kapitalbehovet är totalt 2 miljoner kronor men de nya ägarna får mer än 40 % av rösterna, hur många aktier till vilken kurs skall då emitteras?
Så här blir det:
antal aktier | värde per aktie | eget kapital | röster % | |
Gamla ägare | 1 000 | 100 | 100 000 | 60 |
Nya ägare | 667 | 100 | 66 700 | 40 |
(Överkurs) | 667 | 2 748 | 1 832 916 | |
Totalt | 1 677 | 1 999 616 | 100 |
De nya ägarna betalar för varje aktie det så kallade kvotbeloppet 100 kronor och aktiekapitalet ökas således med 66 700 kronor. Därutöver betalar de nya ägarna 2 748 kronor per aktie, (beloppet 2 748 kronor är en så kallad överkurs), vilket tillför bolaget drygt 1,8 miljoner kronor som förs till emissionsfonden på balansräkningen och tillhör bolagets eget kapital. Med aktiekapitalet före emission på 100 000 kr, blir det samlade egna kapitalet efter emissionen 1 999 916 eller cirka 2 MSEK, vilket motsvarar behovet.
För den som är intresserad, är den generella formeln för att räkna ut antal aktier och värdet på dem följande:
A+C/100 = A/B som om man löser ut C blir C = (100 A – A*B)/B
(A) = antal gamla aktier
(B) = gamla aktiernas andel röster efter emission (%)
(C) = antal nya aktier
Det önskade nya kapitalet (i det här fallet 1,9 milj kronor) divideras med antalet nya aktier (C), i det här exemplet 667 stycken, som ger vad de nya aktieägarna skall betala per ny aktie, vilket är 2 848 kronor, varav nominellt 100 kronor och överkurs 2 748 kronor.