Om du väljer att starta ett företag i vilket du ska utveckla din idé till en tillverknings- och säljbar ny produkt, så är det en hel del du måste tänka på. Först måste du välja företagsform. Det finns några olika att välja mellan. Läs mer under fliken: Företagsform ». Det finns två anledningar till att välja aktiebolag. Dels skiljer du då bolagets verksamhet från din privatekonomi. Inte minst och riskmässigt. Skulle du misslyckas med din satsning och bolaget gå i konkurs, så drabbas inte din privatekonomi mer än i den utsträckning du eventuellt har lånat pengar för att driva verksamheten i ditt bolag och som du kanske gått i personlig borgen för. Det finns därtill vissa skattemässiga fördelar. Du mister naturligtvis det aktiekapital du satt in i bolaget.
Du behöver formulera en Affärsidé, det vill säga den plattform på vilken affärsverksamheten vilar. Affärsidén är resultatet av olika överväganden rörande marknadsmöjligheter, prissättning, konkurrenter och lönsamhet. Affärsidén skall enkelt formulerat tala om vad som skall vara det egna företagets specialitet och vad som i konkurrens med andra företag på marknaden skall göra att man själv lyckas.
Marknadsföring och försäljning
Det är mycket man ska organisera för att få igång verksamheten. Många gånger under mycket knappa ekonomiska förhållanden. Anställda är därför inledningsvis sällan ett alternativ. Man får då börja sälja själv vilket är en ganska bra lösning. Att ha så nära kontakt med slutanvändarna som möjligt ger flera fördelar. Kundernas och marknadens synpunkter och krav på produktens tekniska utformning, prissättningen, kvaliteten etcetera kan då mycket lättare fångas upp och vid behov åtgärdas.
Även efter en första introduktion på marknaden kan det finnas anledning att utnyttja externa säljresurser av olika slag. Man ska dock vara medveten om att den egna produkten hamnar i en produktportfölj och får inte samma prioritering, som när man har egna säljare. I vissa speciella fall kan egen säljkapacitet motiveras: Information och utbildning av kunderna förutsätter att säljarna är ordentligt utbildade; en stor marknadsinvestering krävs för att skapa efterfrågan och den vill man investera i egna säljare; det immateriella skyddet är svagt. Det unika ligger i hur väl man lyckas bygga upp marknad och efterfrågan.
Externa säljresurser
Det finns några olika säljresurser att anlita, när man inte själv har råd att anställa säljare.
Ensamförsäljare (vanligen benämnd återförsäljare)” köper och säljer för egen räkning och i eget namn” som det heter. Han köper av dig för X kronor men bestämmer själv i sin tur priset Y till sina kunder. Han betalar alla kostnader för marknadsföring och försäljning. Han tar också alla risker, till exempel dåliga betalare.
Handelsagenten förmedlar affärer för vilket han får provision. Du bestämmer priser, rabatter, fakturerar kunderna men tar också risken för dåliga betalare och du bär även produktansvaret. Agenten kan även vilja att du medverkar i mässor och bär en del av agentens kostnader.
En kommissionär ”säljer i eget namn för annans räkning”. Ersättning utgår som provision. Varorna förblir huvudmannens egendom även om de förvaras av kommissionären.
Säljbolag fungerar i princip som agenter men har ofta en mer heltäckande organisation och engagerar sig djupare i marknadsföring och säljplanering. De kräver också större provision än agenterna.
Distributören (grossister) ser till att varorna fysiskt når slutanvändarna. Genom egen säljorganisation kan de åta sig både den fysiska distributionen och marknadsbearbetningen. Han tar betalt för sitt arbete.
Kedjeföretagen har ofta både egen distribution och marknadsbearbetning.
Provisioner
Storleken på provisionerna varierar högst påtagligt beroende på vem som bär kostnader och risker för exempelvis transport, tullavgifter, skatter, förvaring, krediter, försäkringar, reklam och andra marknadsföringskostnader. Man måste helt enkelt ta reda på vad som gäller för olika branscher. Ett enkelt sätt att göra detta på, är helt enkelt att kontakta några representativa företag i branschen och fråga dem. Inte om deras egna provisioner eller påslag, det avslöjar de inte gärna men väl generellt för branschen. Det brukar inte vålla några större problem. Här några riktvärden:
Agenter 15 – 30% av försäljningspriset
– Kommissionärer 20 – 40 % av försäljningspriset
Säljbolag 30 – 50 % av försäljningspriset
Distributörer 30 – 40 % påslag på inköpspriset
Kedjeföretag Påslag 100 % eller mer på inköpspriset
Egen tillverkning eller anlita underleverantörer?
Grundregeln är: Om man inte redan har egen tillverkning, skall man inledningsvis undvika att bygga upp en egen produktionsapparat. Använd i stället underleverantörer. Det blir totalt sett mycket billigare. Det kan emellertid finnas undantag från denna regel:
– Produkten och marknaden ställer så stora krav på kvaliteten, att man inte vill låta utomstående sköta tillverkningen.
– Man vill själv lära mer om hur tillverkningen ska gå till och den erfarenheten vill man inte dela med en underleverantör.
– Tillverkningen är komplicerad och förutsätter tillgång till specialmaskiner och specialkompetens, som det inte går att finna ute på marknaden.
– För att säkerställa kundernas krav på leverans vill man själv organisera och kontrollera tillverkningen.
Det finns leverantörer idag, som åtar sig ”hela paketet”, det vill säga de tillverkar huvudkomponenterna, köper in kompletterande delar, monterar, paketerar och levererar enligt kundens önskemål. Har man ett nystartat företag, kan det vara praktiskt att överlåta hela tillverkningen till en underleverantör och ägna de egna krafterna till att få igång försäljningen.
Läs mer om hur du tar fram en affärsplan, hur du startar eget företag och organiserar marknadsföring under särskilda flikar. Mer om tillverkning finner du under fliken: Tillverkning ».