Hur gör jag eller hur har jag gjort i mina kontakter med företagen genom åren?

Så här har jag resonerat.

Jag insåg tidigt att ett avtal med ett företag är en affärstransaktion mellan en säljare/upplåtare av rättigheter (uppfinnaren/forskaren/någon med en idé) och en köpare/mottagare av rättigheterna (företaget). Företagets intresse ligger i att det kan tjäna pengar på idén och inget annat. Även om idén är näst intill briljant eller patentet är starkt, så hjälper det inte om företaget inte kan tjäna pengar på den!

Efterhand utvecklade jag följande synsätt: Ett avtal är en (förhoppningsvis) långsiktig affärsrelation som båda parter skall tjäna på och inte något som avslutas så snart avtalet är undertecknat.

Av den anledningen har jag sett företaget som en partner med vilka man skall bygga upp en god relation, i syfte att tillsammans utveckla idén till en kommersiell produkt med ekonomisk nytta för båda parter som mål. En partner att samarbeta tillsammans med alltså, snarare än en illasinnad motpart eller potentiell ”tjuv” att kriga mot!

MEN… man får inte vara naiv! Av den anledningen ska man inledningsvis bara avslöja så mycket som krävs för att skapa intresse. Detta är emellertid många gånger en svår balansgång. Man vill ju få företaget att bli ordentligt intresserad och då går det inte att försöka sälja ”grisen i säcken”. Innovationsverksamhet är ”risky business”, så är man inte beredd att ta risker ska man syssla med något annat! Här några erfarenheter. Speciellt då det gäller sekretessavtal.

1. Så länge man bara talar om problemet eller behovet man funnit en lösning på och fokuserar på det affärsmässiga, dvs. affärsmöjligheterna, behöver man inget sekretessavtal. Affärsmöjligheterna bygger på en uppskattning av hur stor marknaden är i antal och värde för den aktuella produkten.

Låt mig visa med ett exempel.

En uppfinnare (förmodligen en kvinna) har uppfunnit en ny typ av napp för späd- och mindre barn. Hur stor är marknaden i Sverige?

Det föds drygt 100 000 barn/år. Anta att de förbrukar 3 nappar/år. Anta vidare att priset i butik är
50 kr/st. Vi får då följande siffror:

Värde i butiksledet: 100 000 barn x 3 x 50 kr = 15 miljoner kr/år. Ingen tar emellertid 100 % av en marknad. Låt oss anta att den nya nappen tar 10 %, dvs. försäljningen blir då 1,5 miljoner kr/år i butiksledet. Men det fabrikanten är intresserad av, är inte detaljhandelsförsäljningen utan sin potentiella egna, dvs. vad han får ut av det. Låt oss räkna på det.

Detaljhandelns pris: 50
minus moms: -10
minus mellanledens påslag: -20
kvar till fabrikanten: 20 x 10 000 nappar = 200 000 kr
med en vinstmarginal på 20 % blir vinsten: 4 x 10 000 nappar = 40 000 kr

Slutsats: Innan man besöker ett företag, ska man göra en enkel uppskattning av marknadens storlek och vinstmöjligheterna med risk för att företaget gör det vid sittande bord och snabbt konstaterar att idén inte är kommersiellt intressant. I det här exemplet blir en satsning på idén för den svenska marknaden knappast en lysande affär. Arbetar företaget emellertid på den internationella marknaden, blir siffrorna bättre

2. Låt oss anta att produktkalkylen och marknadsstorleken ger företaget en betydligt bättre lönsamhet än exemplet med nappen och att företaget vill veta hur man nappen ser ut, design konstruktion, slag av material och kvalitet etc. Här kommer då frågan om sekretessavtal in i bilden delvis beroende på den aktuella situationen.

A. Idén är patenterbar, men patentansökan har inte lämnats in. Sekretessavtal behövs. SUF har exempel på sådana avtal.

B. Idén är patenterbar, en patentansökan har lämnats in men den är inte offentliggjord. Sekretessavtal behövs.

C. Idén är patenterbar, en patentansökan har inlämnats och ansökan är offentliggjord. Sekretessavtal kan behövas av andra skäl än att skydda idén, t ex att idén omfattas av värdefull information, så kallad know-how.

D. Idén är patenterad. Se punkt C.

E. Idén är inte patenterbar, t ex en ren affärsidé. Stort behov av sekretessavtal!

F. Företaget vägrar inledningsvis att skriva under ett sekretessavtal. Man får då inleda diskussioner och presentationer enligt punkt 1 ovan, dvs. inte avslöja vad idén omfattar utan fokusera på hur stort behovet/problemet är på marknaden i antal, värde och hur lönsamt det kan vara för företaget att satsa på idén.

G. Vissa företag, framförallt stora amerikanska bolag med dotterbolag runt om i världen, skriver inledningsvis inte på sekretessavtal. Tvärtom vill de att uppfinnaren skriver på ett avtal, som ger bolaget rätt att utan begränsning använda all information de får. Är idén patenterbar, ber de att uppfinnaren återkommer när det finns ett beviljat patent att visa upp. Presentationer av rena affärsidéer är verkligt komplicerade att hantera i detta avseende. Man får inleda enligt punkt 1 för att skapa ett så stort intresse, att företaget accepterar att skriva under ett sekretessavtal. Vill de inte det, får man söka sig till andra företag.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Namn(Obligatoriskt)


Kommentarer

3 svar till ”Hur gör jag eller hur har jag gjort i mina kontakter med företagen genom åren?”

  1. Profilbild för Michael Arrhusius
    Michael Arrhusius

    Hmm… Överlevnadsklimatet för innovatörer och uppfinnare är ju inte värst bra som man kan se. Visst, vissa konstnärer kan leva gott på sin konst, men de flesta har det väldigt knackigt. Jag funderar ofta på hur man på ett vettigt vis skulle kunna förbättra detta klimat ur ett allmänt samhällsintresse, för uppfinnare och innovatörer behövs ju verkligen för att vi skall kunna skapa ”arbete åt alla”.

  2. Profilbild för Monica
    Monica

    Hej!

    Jag undrar hur ett licens avtal kan se ut?
    Går det att få att få förskottsbetalning på planerad försäljning?
    Kan man få både royalty och en bestämd/fast summa pengar i början för att man lånar ut sin design?
    Jag förstår att detta varierar från fall till fall men det vore givande att få läsa lite exempel.

    Mvh

  3. Profilbild för Vilhelm Welin
    Vilhelm Welin

    Hej! Exempel på ett licensavtal finner du på Innovationonline- kommersialisering- licensiering- avtal.
    Det går att få förskottsbetalning, även om det inte alltid är så lätt att få det. Ja, man kan få både och. Det är en förhandlingsfråga. Vet inte vad du menar med att ”låna ut din design”.

    /Vilhelm

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *